Vi behöver nya namn

9789146224150

Igår var det världsbokdagen på biblioteket där jag arbetar och då passade vi på att tipsa om lite olika böcker från när och fjärran. Jag valde att tipsa om två böcker från Afrika och den ena av dem var Vi behöver nya namn av NoViolet Bulaway som jag läste i höstas. Jag tycker den boken är så bra och tycker den lite oförtjänt inte riktigt kommit fram i ljuset.

Bulawayo nominerades till Bookerpriset 2013 för boken och är den första författaren från Zimbabwe som förärats med en nominering. Sedan tonåren är hon bosatt i USA och hon har därmed gjort samma slags uppbrott som bokens huvudperson gör.

Boken tar sin början när Darling är 9 år. Hon bor i ett plåtskjul i en kåkstad som ironiskt nog heter  Paradise. Hennes familjs riktiga hus i Zimbabwe har blivit förstört av regeringen precis som så många andra familjers hus i Zimbabwe.

På dagarna hänger Darling med sina vilda och galna kompisar och hittar på rackartyg. Genom genom barnets naiva och osentimentala röst så får vi reda på om tillvaron i Paradise. Det är en tillvaro som beskrivs både med humor och värme samtidigt som man som läsare förstår vilken riskfylld och farofylld värld Darling lever i. Zimbabwe är ett blödande land, fyllt av fattigdom, våld och hot. Människorna flyr landet och drömmer om ett annat liv i USA eller Västeuropa.

En dag får också Darling chansen att resa till USA det förlovade landet och lämna sitt hemland. Men på nära håll är det nya landet inte så skimrande som man drömt om. Darling upplever både ett stort utanförskap och en ny slags fattigdom. Medan de i  Zimbabwe förväntar sig att de ska skicka pengar hem har de svårt att klara tillvaron i USA.

Detta är både en uppväxtskildring och om uppbrott, att lämna sitt land och leva i exil i ett annat land. Den beskriver brutalt utanförskapet, om att försöka finna sig tillrätta i en ny tillvaro, förväntningarna hemifrån och om att tillslut inte känna sig hemma någonstans.  Berättelsen känns förstås igen från både verklighet och andra romaner men jag tycker Bulawayo lyckas berätta det på ett alldeles eget sätt genom Darlings röst.

Jag sitter både och ler och har en klump i halsen under läsningen. Det är humor och värme, det är utanförskap och förnedring. Det är vackert och brutalt.

Titel: Vi behöver nya namn
Författare: NoViolet Bulawayo
Översättare: Niclas Hval
Förlag: Wahlström & Widstrand
Köp den på Adlibris, Bokus eller CDONAndra som bloggat om boken: Lyrans noblesser, och dagarna går

 

 

 

Dagar utan ljus, nätter utan mörker

12745940_10154643265184832_3833205122951303774_n
Visst  är det något speciellt med böcker och filmer som utspelar sig i en väl avgränsad miljö och gärna även under en begränsad tid?  Jag tänker på filmer som 12 edsvurna män och den otäcka filmen Open water där två turister under en dykutflykt glöms kvar ute till havs. Vad gäller böcker så kommer jag att tänka på Flugornas herre, Mörkrets hjärta och varför inte Fröken Julie som utspelar sig under en dramatisk midsommarnatt i ett herrgårdsskök. Det är något med det där begränsade utrymmet och vad som händer med människorna som befinner sig där som gör det så vansinnigt spännande. Hur författaren eller regissören använder dialogen och människornas samspel för att driva på handlingen.

Under en lunchrast på jobbet hade vi ett jättespännande och entusiastiskt samtal där vi kom att prata om filmer och böcker med tydligt avgränsat rumsperspektiv och anledningen till samtalet var att jag berättade att jag läst David Norlins debutroman Dagar utan ljus, nätter utan mörker.

Boken utspelar sig på en ubåt i ett framtida Sverige där det råder krig och mänskligheten hotas att gå under. På ubåten råder en kall, obehaglig och hotfull stämning. Besättningen är avskärmad från omvärlden och ska ut på ett farligt uppdrag där utgången är ytterst osäker. En man som precis gått ut Sjöfartsakademin går ombord på båten. Kring halsen bär han en enhet genom vilken han skickar hemliga meddelande till en kvinna som han aldrig har träffat. Till kvinnan anförtror mannen sina hemligheter och sin oro. I meddelanden får man också en antydan om dystopisk framtid, en värld på gränsen till kollaps och antydningar om mänskliga avelsprogram.

På ubåten blir stämningen allt hotfullare. Männen är under stark psykisk press, den som är vän ena stunden kan förvandlas till fiende i den nästa. Den enda livlina som mannen har befinner sig långt borta därifrån på en svag förbindelse via den elektroniska enheten.

Det är en väldigt spännande roman som jag blev tvungen att läsa från pärm till pärm för man ville så gärna veta hur det skulle gå och man undrar hur mannen och kvinnan är sammanlänkade.  Norlin är fantastiskt bra på att också trovärdigt beskriva miljön och ljuden inifrån ubåten. Likt Das Boot kan man höra fartygets radar, hur ubåten plöjer fram under havsytan och hur skrovet smäller och kränger. Besättningen och framförallt kaptenen känns på gränsen till ett psykiskt sammanbrott. Ja detta är riktigt klaustrofobiskt på alla sätt och vis. Jag måste ta mig upp till ytan!

Har du några favoritböcker och filmer som utspelar sig i ett avgränsat rum och/eller tid?

Titel: Dagar utan ljus, nätter utan mörker
Författare: David Norlin
Förlag: Weyler
Utgiven: 2016
Kan köpas på Adlibris, Bokus eller CDON. 
Mitt betyg: 4/5

 

Hausfrau

12744323_10154630903039832_577409149252888300_n

Som nybliven bokbloggare är det nu dags för mig att ge mig i kast med min första läsutmaning och jag bestämde mig för att hoppa på Lyrans Noblessers Jorden-runtresa. Med Lyran som cicero så ska vi ta oss ut på en jorden runtresa i litteraturen. Första stoppet blev i Amerika och av de böcker Lyran föreslog att man kan läsa så visade det sig att två av titlarna är böcker jag ska läsa i min bokcirkel. Två flugor i en smäll! Tidigare denna veckan träffades min bokcirkel för att diskutera Hausfrau av den amerikanska poeten Jill Alexander Essbaum och till nästa gång ska vi läsa En bön för de stulna av Jennifer Clement, en bok som  utspelas i Mexiko.

Detta var faktiskt andra gången jag läste Hausfrau och jag får redan nu avslöja att jag är helt lyrisk över denna bok. Jag fullkomligt älskar den. Det råder en hel del olika meningar om boken har jag förstått från både recensioner på Goodreads, bland kollegor och inte minst från min egen bokcirkel. Varför skriver man en sådan här bok om att må dåligt? Varför tycker du den är bra, man mår bara dåligt när man läser den? ”…med Anna har jag bara tråkigt” som en läsare skrev på Boktipset.

För mig är det sällan som jag känslomässigt blivit så berörd av en enstaka gestalt i en bok som jag blir av Anna i Hausfrau.  Jag lider verkligen med Anna i boken, jag plågas och vill bara kasta mig in i boken ruska om henne, skälla på henne, trösta henne, rädda henne. Ja vadsomhelst för att hon ska ta sig ur sin depression, sin passivitet och sitt utanförskap.  Anna är en av de mest sorgsamma personer jag stött på i en bok.

Så vad handlar Hausfrau om? Anna är amerikanska och har gift sig med en schweizisk man, de bor i en förort i Schweiz och de har tre barn tillsammans. Maken Bruno är avdelningschef på en stor bank medan Anna själv inte ens har ett bankkonto och ingen egen inkomst. Efter nio år i Schweiz har hon heller inget körkort, hon pratar inte bra tyska och har inga riktiga vänner. Anna längtar bort från sitt liv men hon saknar förmåga att aktivt gör något.

Maken ställer ett slags ultimatum att hustrun måste börja gå till en terapeut och ta sig ur sin depression. På inrådan av terapeuten skriver Anna in sig på en tyskakurs för att kunna bli bättre på språket och kunna delta bättre i det sociala livet. Redan första dagen så inleder Anna en otrohetsaffär med en kurskamrat från Skottland och denna affär leder snart till ett slags sexmissbruk vilket gör att Anna bara sjunker djupare ner i fördärvet.

Anna försöker fly undan sitt ensamma liv genom sexet som får henne att känna sig levande. Men sexet är bara snabbfixar som fungerar för stunden och det är inte det Anna behöver- istället leder det henne bara  djupare och djupare ner i fördärvet.

Precis när man som läsare börjar tröttna på de upprepade sexscenerna i boken så slår Essbaum till och själv blir jag chockad inte bara en gång utan flera gånger i boken trots att författaren ganska klart antytt vad som komma skall i både Från den allra första meningen text, symboler och framförallt i samtalen med terapeuten. Och det är klart, likt karaktärerna Anna Karenina och Madame Bovary som Anna påminner om så finns det bara en väg ut för Anna och den är rätt nedåtgående.

Jag tycker Essbaum skrivit en alldeles mästerlig roman. Från den allra första meningen till den sista så var jag helt hängiven den. Det är en perfekt bok att diskutera moral och ansvar kring. Annas utanförskap och ensamhet, är hon själv skyldig till den? Är man inte själv skyldig att ta ansvar för sitt liv, att se till att man gör rätt val eller i alla fall att man gör något val överhuvudtaget. Anna väljer den bekväma vägen, hon gifter sig med den första man som friar, hon låter sin man och andra människor leda hennes liv. Anna tar den enkla vägen och säger okej i situationer då hon borde säga nej.

På ett vis har Anna förpassat sig i en situation där hon blivit livegen sin man och en kärnfråga som jag tror Essbaum vill oss att fundera över i romanen är om en modern kvinna idag behöver ha det på det viset och vems är felet, kvinnan själv eller är det fortfarande sociala strukturer som påverkar? På flera ställen sägs det att en modern kvinna kan välja hur hennes liv ska se ut och att man måste se till att leva sitt eget liv och göra sina egna val, inte låta andra göra det. En fråga man ställer sig är hur länge har Anna varit så. Är det depressionen som gjort att hon är som hon är eller hur var hennes liv tidigare`? Det är något som vi som läsare inte får veta så mycket om.

Varför gillar jag denna roman om en så sorgsam människa? Kanske för att man ändå kan känna igen sig i olika tidigare erfarenheter i livet där man upplevt en slags ensamhet eller ett utanförskap. Eller att man kan känna igen sig en oförmåga att ta sig ur situationer för att man inte orkar göra ett val – där man bara åker med och saknar ork att ta beslut eller att man säger okej för att det är enklare än att säga nej. För en annan kanske det handlat om enstaka separata händelser men för Anna gäller det hela hennes liv och att låta det gå så långt är så otroligt sorgligt. Slutet i romanen är så plågsamt att jag går omkring och mår dåligt långt, långt efteråt.

 

Vill du läsa mer om Hausfrau hos andra bloggare?
Lyrans Noblesser
och dagarna går…

Titel: Hausfrau
Författare: Jill Alexander Essbaum
Originalets titel: Hausfrau
Översättare:Inger Johansson
Förlag: Brombergs förlag 
Finns att köpa på Adlibris: Inbunden e-bok, pocket, 
CDON eller 
Bokus inbunden rea, e-bok eller pocket

 

 

 

 

 

Nödåret av Aki Ollikainen

Följ min blogg med Bloglovin

Nodaret-230x359

När jag studerade till bibliotekarie så fick jag ett Nordplusstipendie som gjorde det möjligt att studera en del av utbildningen i ett annat nordiskt land. De flesta som tidigare fått stipendiet valde att studera i Danmark, Norge och Island och kanske just därför valde jag att istället rikta blickarna österut mot det finlandssvenska universitet Åbo Akademi  i Finland. Det var ett riktigt spännande och lärorikt år att som svensk komma till Finland som jag faktiskt egentligen inte visste så mycket om.

Ända sedan halvåret i Åbo så har mitt hjärta klappat lite extra för Finland och när jag såg att det bland vårens böcker fanns med två hyllade finska debutromaner så hamnade de direkt på min läslista. Den ena boken var Tommi Kinnunens Där vägarna möts och den andra boken den prisbelönta romanen Nödåret av Aki Ollikainen.

Häromveckan så läste jag Nödåret och jag kan bara instämma i hyllningarna. Jag tycker denna kortroman var oerhört bra. Det är en fruktansvärt plågsam och riktigt mörk berättelse på ca 140 sidor som möter läsaren. Boken berättar om hungersnöden i Finland under 1860-talet. Det är vinter och en oerhört sträng kyla råder i landet. Missväxtår har gjort att det är total brist på mat så att befolkningen svälter. Stora skaror av människor får ge sig ut på tiggarstråt.

En av bokens huvudpersoner är Marja som bestämmer sig för att lämna hemmet och den svaga, döende maken. Hon tar med sig sina två barn och ger sig ut på en vandring söderut i jakt på mat, en vandring som kommer att bli oerhört svår och obehaglig. Bland alla tusentals andra svältande människor kämpar Marja för få mat och husrum till sig och barnen. Sjukdomar, hot och våld är andra faror som tornar upp sig mot Marja. När hungersnöd råder sätts medmänsklighet på prov.

Ollikainen har obarmhärtigt lyckats levandegöra människornas svält och misär för läsaren. Det är riktigt vemodigt och plågsamt att ta sig igenom romanen där Ollikainen utforskar vad människor är beredda att göra för att överleva. Det är det som gör den så bra….

Aki Ollikainen – Nödåret
Originalets titel: Nälkävuosi
Översättare: Ann-Christine Relander
Förlag: LIND&CO
Utgiven : Januari 2016
Köp den på Bokus, Adlibris eller CDON